Tänkvärt vid uppstart av gårdsslakteri

Det kan vara krångligt och framförallt dyrt att starta etteget gårdsslakteri men det lämnar sig oftast i längden om man har en bra plan.

Många har dock haft åsikter om det omständliga reglernakring att starta upp. Det är flera olika myndigheter och instanser som måstevara inblandade och alla har sitt att säga.  Just denna process tror man kan vara en av anledningarnatill att Sverige domineras av några få större slakterier.Det är även så att man måste ha en viss storlek och en vissomsättning för att det ska hålla ihop ekonomiskt. Investeringen vid starten av ett gårdsslakteri kan bli stor,från några miljoner och upp emot 30 miljoner.

Att börja planera

 När man planerar att starta ett gårdsslakteri så får manvara beredd att möta regelverk krångligare än de flesta andra. Man måste jobbamed fyra myndigheter, förutom Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Livsmedelsverketså måste man även anpassa sig efter kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.Utöver detta gäller det även att få exempelvis närboendes tillåtelse.Var och en av de angivna myndigheterna har sin delegationoch sina egna regler. Man får bereda sig på allt från synpunkter på materialvali byggandet till  hur ventilationen skafungera. När man beslutat för att starta eller förändra sittlivsmedelsföretag (som gårdsslakteri räknas som) så är man skyldig att ocksåkänna till alla skyldigheter och krav det omfattar. Att läsa in sig på regler på Livsmedelsverkets hemsida är enbra start att lära känna lagstiftningen.

Begreppen att ha koll på

 Är det ett småskaligt slakteri du tänkt starta upp? Justsjälva begreppet småskaligt är något vi använder men i regel intemyndigheterna, förutom i vissa fall kring livsmedelsförädling. Om din verksamhet kommer att räknas till ett mindre slakteriberor på hur mycket du kommer att slaktas där, inte storleken på självalokalerna. De flesta nystartade gårdsslakterierna räknas till mindreslakteri eftersom det handlar om mindre än 1000 ton slaktat per år. Omfattningen av det man slaktar bestämmer även sedan hurstora avgifter man ska betala. Det är mycket som tillkommer som man kanske intetänker på i början. Ett exempel är att man måste ha någon som besiktar före ochefter slakt. Dock kan det vara värt att kolla om om detta fortfarandesubventioneras av staten. Denna subventionering innefattar inte om man planeraratt vidareförädla köttet i anpassad styckningsanläggning som att mala tillköttfärs eller tillverka korvar eller andra charkvaror.Det kan ju vara intressant att veta vad somgäller kring slakt av viltkött också. Slakt av vilt får ske i litendetaljhandelsanläggning med vissa undantag. Björn, vildsvin och de djur som kan  bära på trikiner får inte slaktas där. Inte heller hjort från såna hägn som inte har blivitfriförklarade från tuberkulos.

Begreppen att ha koll på

Den typ av anläggning som inte bara säljer direkt till en konsument men även levererar till exempelvis butiker kan betraktas som detaljhandelsanläggning om leveranserna är av lokal karaktär, det sker med max 500 kilo per vecka och det är under begränsade former angående sortiment och antal mottagare.